klövigt värre!!

Helgen har gått med dunderfart. Jag har både fått träningsvärk och många glada skratt. Erik har varit snäll och lagat bilen så den inte låter mera, hurra!! Vad härligt att inte bli öronbedövad längre av däck som mal.... I lördags kväll var det tjejkväll med många glada skratt och samtalsämnena hade en förmåga att spåra ur och även hamna under bältesnivån. Jag förstår inte detta fenomen, men mycket trevligt hade vi. Det kan jag intyga ;) Vi hade så kul att jag glömde vad klockan var. Stackars Erik satt hemma och vänta. Jag hade sagt till honom att jag inte blir borta så länge, men sex timmar senare anlände jag. Han hade tyvärr inte haft fullt liak roligt. Vi har också hunnit med att åka till Spånga för lite ridning, jag och voffarna. Hundarna fick springa med i skogen medan jag red. Himla skoj tyckte de, men Pluto tyckte inte om att man smackar på hästen för då skäller han. Jag kan ju säga så här att jag smackar rätt mycket för Calle var inte så framåt av sig så då förstår ni säkert resten... I min glada iver att sitta på hästryggen igen glömde jag hur länge sedan det var sist. Vissa muskler har som sagt inte använts på några månader. Calle blev efter en halvtimmes kämpande fin och mjuk och då go att sitta på. Då blev det tom sprätt i gamla mannen. Men så blev inte fallet med mig jag blev istället stel som en gammal tant dagen efter och dagen efter det.

Så helgen har det inte blivit å mycket hundtränat men mycket motionerande istället. Mycket välbehövligt det med! :)

Igår blev tyvärr hundträningen inställd pga olika skäl. Lite tråkigt men gott för mitt onda huvud ändå. Det fick bli en långpromenad med lite träning och även lite inomhus istället. Vi tränade balansövningar och att apportera olika föremål med olika material. Vissa var först lite läskiga att hämta men gick bra sedan. Både Pluto och Hobbe fick träna på detta. De jobbade på lika bra båda två tycker jag. Några föremål får vi träna vidare på.

Nu till rubriken!! I fm på jobbet så skulle jag gå tillbaks in i köket och fixa nåt. Jag stod vid dörröppning och tittade på ett barn. I alla fall var det där jag trodde jag stod för när jag vände på klacken för att gå gick jag rakt in i dörren med ena handen före. AJJJJ!! det gjorde så nedrans ont hela handen blev öm och skakig. Jag fick gå ut i köket och ondgöra mig lite för mig själv. Vissa ord som råkade komma ut ur min mun var inte lämpliga för små öron. Klövigt värre!! Jag har nu på em fortfarande ont och har fått ett rött rakt streck rakt över handen. Så har man inte ont någonstans så är jag expert på hur man fixar det ;)

Snart ska jag iväg tillbaks till jobbet igen för kvällsmöte. Det känns sådärkul att åka tillbaka på sin tidiga dag, men det är väl bara att göra som en rektor sade till mig en gång: gilla läget!! Just då tyckte jag inte alls om att höra den kommentaren :(

Tjenamors!!