ÄNTLIGEN!!!!!

Helgen har varit en riktig hundhelg. Anna och Maria plockade upp mig på fredagkväll för att åka upp till Avesta för agilitytävling hela helgen. Med fullastad bil begav vi oss iväg och 3 tvåbentingar och 5 fyrbentingar.

Upp tidigt lördag morgon begav vi oss iväg till tävlingen. Det var Barry, Hobbe, Vera och Bull som tävlade dessa dagar. Nicke var fin publik och bussällskap förstås :) Hobbe verkade digga sina nya kompisar och busade framförallt med liten Nicke. Gassande sol hade vi på speedway banan och det var den lustigaste tävlingsbanan jag varit på men himla trevlig.

Lördagen startade vi med agilityklass där jag fått hjälp av M o A hur jag skulle fixa starten och den satte vi fint och sedan satte han kf fint men tyvärr så missa han den raka slalomingången. Eller rättare sagt ska jag säga att matte blev nojig för det gick så fort så jag försökte stoppa upp honom för att sen visa in honom i slalomen men det skapade bara förvirring så brukar vi väl aldrig göra på träning och sedan en miss på ett hinder som jag tog tillbaks honom på. Så den klassen fick vi tio fel. Nästa klass var hoppklass med samma start och även den här gången fixa han den fint. Sedan var matte lite sen med att visa honom i rätt tunnelingång men det gick. Det var nära, nära men matte gastade på liten sprätt och han lyssande fint och resten banan flöt på fint. Yeess!! Satt och var nervös om vi skulle få pinne eftersom det var en del snabba bc som också nollat. Visste inte hur länge jag stått upp vi tunneln och hur lång tid det tog men tydligen inte så lång tid ändå :) För vi slutade tvåa i klassen (43 startande) och det skiljde tre sekunder mellan oss och den som kom etta, vi kom runt på tiden 25,74 s. Änligen!! Beskrev lördagens pinne i hoppklass I. Det var första pinne för året och andra pinnen i hoppklass och det kändes så himla skönt. Känns som vi varit så nära varje gång men aldrig kommit ända fram men nu äntligen... A o M var glada över att jag inte kom etta när de såg vinstsäcken på 15 kilo. Vart skulle vi fått plats med den??? Min 3 kg säck var mer lagom :)

Om lördagen bjöd på gassande sol, bonnbränna så var det tvärtom men söndagens väder. Det regnade konstant hela dagen. Så behöver jag säga att det var lervälling på hela banan.Inte konstigt att speedwayförararna ser ut som de gör. Ett vattefyllt tält med en stackars Hobbe som fick en pool till bur men M var snäll och fixade så han fick en torr plats i bilen. Detta väder var inte exemplariskt för oss. Det var halkigt i leran och Hobbe halkade flera gånger i leran på agilityklassen. Hur vanligt är det annars att matte hinner före sin hund på balansen. Tyvärr fick vi riv på första hindret och en snurr innan ett hinder. Matte jobbade inte med tillräckligt långt ut och var för långt bort så vi slutade nia i klassen med våra tio fel och för det besväret fick vi en fin fleecefläta. Hobbe hade halkat både på A-et och balansen stackarn. Maria berättade att han höll på att halka av balansen med rumpan men att han lyckats hålla sig kvar. Hoppklassen så rev vi hinder tre men det berodde nog på matte vrider sig och sedan peta vi ner en del hinder på målrakan så vi slutade på 20 fel. Som värsta plockepinnet men, men så kan det va ibland... Ingen disk på hela helgen och en hund som har lyssnat fint så matte är nöjd med helgen.

Stort grattis också till Anna och Bullen som fixade två sm-pinnar och synd Barry och Maria som nollade två lopp (hoppas jag inte missade nåt) med fina rundor men tyvärr räckte det inte till sm-pinne.

Tack så mycket för trevligt ressällskap och många skratt!!

Här nedan kommer lite bilder på alla voffar på lördagkvällens promenad och bad för voffars del.

Nära,nära, goda gärningar och panik

Igår morse hämtade jag upp Sanna och Ingalill för att fara till Torsby på agilitytävling. Vi skulle köra fyra lopp, två agility och två hopp. Första loppet kändes kanon förutom en snöplig rivning efter platta tunneln så vi slutade femma och fick en tid på 30 sek någonting fast jag stannat och gått tillbaka på kf. De tre återstående loppen blev det det disk på slalom i två lopp och miss av ett hinder i ett annat. Tyckte det var lätta m-banor men inser att sådanan banor inte är så lätta för oss. Det går för fort och blir lite mycket stress hos liten Hobbe och svårt för matte att hinna med racern. I alla lopp var vi snöpligt nära men ingen pinne idag heller. Börjar misströsta, det känns som att det alltid ska va nåt. En stackars pinne kan vi väl få!! :( Vet att jag är "pinnkåt" som en i vår omgivning skrev så fint men det är svårt att inte va det. Jag är supernöjd med våra kontaktfält, de satt som ett smäck i båda loppen så den träningen har givit resultat. Gungan var inte med men de andra två var det. Sanna och Misty gjorde flera fina lopp de med och i en av klasserna kom de på en sjätte plats. Stort grattis till Ingalill och Nisse som i sista hoppklassen trots utspringning av plan in ett tält precis bredvid så gick de i mål med noll fel och fick sin första pinne. Är så himla glad för deras skull! Det räddade min dystra dag!

Vi fick med oss en fin boll från prisutdelningen och sedan skulle vi gå en promenad. Jag hamnade något på efterkälken för jag höll på att byta skor vid bilen men när jag kommer ikapp Ingalill och Sanna så märker jag att Ingalill satt i halsen. Beger mig dit och då inser jag att hon har satt ordentligt i halsen. Sanna ingriper fort innan jag hunnit dit och kämpar på och lyckas tillslut att få bort den. Jag har aldrig hört någon satt något så illa i halsen förut. Jag var på väg att springa och ropa på hjälp men då säger Sanna att lämna mig inte själv, så då stannar jag och då lyckas hon. Dagens hjälte och goda gärning minst sagt!! Jag trodde nästan att vi inte skulle lyckas... Snacka om vilken panik vi kände i denna stund när Ingalill inte fick luft. Efter det tänkte jag att vad är en stackars ynklig pinne jämfört med en människas liv. Inte smack!! Är så himla glad att allt gick bra. Sedan var jag och Sanna nojiga att hon skulle sätta glassen på vägen hem i bilen i halsen. Båda i bilen sade: hur går det? tugga ordentligt. Som värsta morsorna i framsätet satt vi :)

Alla kläder vi packade med oss hem i bilen var bruna och leriga och hundarna likaså. Sista gången vi sprang banan var det knappt att fotbollsdojjornas dubbar hjälpte i lervällningen som blivit under dagen. Halkigt minst sagt.

/Slutet gott och allting gott!

Inte riktigt

I helgen åkte hela familjen till Götene bk för att tävla agility men det var visst inte vår dag eller ska jag säga mattes. Vi började med hopploppet och den banan var början svår och inte flytig för fem öre. Enligt mig ingen klass I bana om man har en snabb hund. Sen vid ett framförbyte och sedan för sen och inte på rätt plats och ingen motsatt hand som hjälpte hunden och vi diskade ut oss men körde på och gjorde mycket fint längs banan. Agilityloppet var också en klurig start men denna banan kunde gå vägen. Den här gången så tänkte jag låta Hobbe jobba färdigt i lugn och ro i slalomen men istället blev jag för sen och inte här heller använde motsatta handen. Hade missat en tydlig fälla som många gjorde fel på, balansen och gungan stod nästan bredvid varandra och Hobbe valde därför balansen istället för gungan och vi blev diskade men vi körde på och övade kf och de satt fint, särskilt gungan :) Det känns som en stor vinst det. A:et fick vi göra om för lite Hobbson glömde bort var man står. Klantig matte säger jag bara, annars kunde vi fått pinne, suck... Börjar kännas lite tröstlöst!! Vill så gärna ta en pinne och det är ju inte som många tävlingar kvar. Jag vet att man inte ska tänka så, men det är svårt att låta bli. Bara en endaste så skulle matte bli glad!

För att summera dagen så behöver matte våga lita på hunden för nu fega jag och blev sen i min handling av rädsla att han skulle riva, så detta får matte tighta upp. MOTSATTA handen säger jag bara, den måste jag ta tag i för usch och fy att missa att använda den i två lopp. Nu har matte verkligen lärt sig en läxa. Hobbe lyssnar fint och gör som matte säger bara hans matte visar rätt förstås.

Mer träning blir det förstås under veckan.

/Hej så länge!!

Nu minsann...

Skönt att äntligen migränen är borta. Nu är jag som en riktig människa igen. Igår hann jag med mycket och kände mig både duktig och trött när kvällen kom. Först styrde jag bilen för första agilityträningen utonhus med Ellen på klubben. Gissa vad vi tränade?? ;) Jo den förbenade tunnelingången och nu gick den som en dans varenda gång oavsett hur jag gjorde. Skönt i och för sig med lättlösta problem. Slalomen tränade vi också och den gick också kalas. Tränade på alla kf och matte börjar bli lite långsam att hinna med på balansen, hmm vad konstigt!! Så Hobbe blir lite seg också på den för att invänta mig men med Ellen som belöningshjälp så fick han genast mycket bättre fart. Detta fick bli agilitygenomköraren innan helgen och så ska matte försöka ha is i magen. Pluto var också med såklart och han fick köra balansen och trix. Jobbade bra men det här med att tvätta sig om nosen verkar vara ett svårt trix för gisses vad vi har tragglat det men han glömmer gärna bort sig från gång till gång ändå :)

På kvällen släpade jag mig iväg till gymmet för att träna mig själv. Det har blivit lite för lite av den varan på sistone och mycket mer äta gott. Kan ju inte säga att jag slet ihjäl mig men när jag åkte därifrån så hade jag allt fått spagettiarmar så lite hade jag nog kämpat på. Kändes grymt gött efter att man varit iväg, förstår inte att det ska vara så svårt att släpa sig iväg oftare när det gör och känns så gott efteråt!!

Ikväll måste jag ut och köra lite med liten Hobbson för imorn hinns det inte för då är det ut och käka med vännerna som står i agendan och sedan är det ju resdags...

Idag på jobbet så blev jag heldöd efter vilan och på min rast så sov jag!! Tänk att barnsnarkningar kan vara sövande!! Annars brukar ju snarkningar ha motsatt effekt. Jag har insett att jag har en fyrbent snarkare hemma, nämligen Hobbe när han är riktigt trött och ligger och sover i soffan. Låter som en helkarl eller kanske en liten karl... ;)

Klubbens agilitytävling & migrän

I lördags var det dags för klubbens andra officiella agilitytävling. Skulle vara funktionär på fm och sedan tävla själv på em. Måste säga att jag tyckte det verkade som allt flöt på alldeles utmärkt och tidsplanen verkade hållas. Vädret var i stort sett också på vår sidan även om den varmblodiga domare såg frusen ut. Det är första gången jag ser Camilla frysa och behöva klä sig varmare. Kul att se många hemmaekipage tävla tyvärr räckte det inte ända fram och inte för oss heller. Det var både matte och voffes fel men framförallt mattes och sedan fick vi klarhet vad vi ej tränat på. Det här med att ut och ta tunnlar på egen hand är något vi ska ta och öva på. Det var skojiga banor med lite klurigheter på sina ställen. Vi startade med agilityklassen där matte inte sprang på i slalomen utan fegade och då undra liten Hobbe vad matte gjorde och gick ur. Kf tränade vi på och de gick super och det var det vi tänkt att träna på. Sedan slutade matte jobba och vi diska oss efter gungan, men men... Hoppklassen hade Hobbe en klantig matte som säger slalom rätt över ett hinder och gissa vad som händer jo lite sprätt river och sedan kommer det där tunnelskicket som vi inte kan och liten sprätt springer ut fint men tar inte tunneln utan kommer in till mig och disken är ett faktum. Den inoff. hoppklassen är jag mest stolt över för enda tokiga på banan är den där förb...... tunneln annars går det klockrent så där vart vi diskade igen. Jag är nöjd med två av våra lopp, mitten loppet blir jag så förbaskad på min egen klantighet. Vi får ta nya tag med tävlande till helgen för då är det dags att åka till Götene.

Gårdagen och dagen har spenderats i sängen, inget vidare :( Jag har haft migrän sedan igår fm och det vill liksom inte släppa. saknar min braiga migränmedicin som jag inte får ta. Den funkade prima den. Så nu får man hålla sig till tabletter som inte funkar och vila och hoppas det hjälper ändå. Så imorn blir en lugn dag hemma för att sedan gå och jobba igen på onsdag och förhoppningsvis vara som folk igen. Jag känner mig ju inte sjuk men inser med mitt jobb att jag inte pallar att jobba om jag inte kan få byta huve med någon förstås? Någon frivillig??? ;)