Inte riktigt

I helgen åkte hela familjen till Götene bk för att tävla agility men det var visst inte vår dag eller ska jag säga mattes. Vi började med hopploppet och den banan var början svår och inte flytig för fem öre. Enligt mig ingen klass I bana om man har en snabb hund. Sen vid ett framförbyte och sedan för sen och inte på rätt plats och ingen motsatt hand som hjälpte hunden och vi diskade ut oss men körde på och gjorde mycket fint längs banan. Agilityloppet var också en klurig start men denna banan kunde gå vägen. Den här gången så tänkte jag låta Hobbe jobba färdigt i lugn och ro i slalomen men istället blev jag för sen och inte här heller använde motsatta handen. Hade missat en tydlig fälla som många gjorde fel på, balansen och gungan stod nästan bredvid varandra och Hobbe valde därför balansen istället för gungan och vi blev diskade men vi körde på och övade kf och de satt fint, särskilt gungan :) Det känns som en stor vinst det. A:et fick vi göra om för lite Hobbson glömde bort var man står. Klantig matte säger jag bara, annars kunde vi fått pinne, suck... Börjar kännas lite tröstlöst!! Vill så gärna ta en pinne och det är ju inte som många tävlingar kvar. Jag vet att man inte ska tänka så, men det är svårt att låta bli. Bara en endaste så skulle matte bli glad!

För att summera dagen så behöver matte våga lita på hunden för nu fega jag och blev sen i min handling av rädsla att han skulle riva, så detta får matte tighta upp. MOTSATTA handen säger jag bara, den måste jag ta tag i för usch och fy att missa att använda den i två lopp. Nu har matte verkligen lärt sig en läxa. Hobbe lyssnar fint och gör som matte säger bara hans matte visar rätt förstås.

Mer träning blir det förstås under veckan.

/Hej så länge!!