måndag 26 oktober 2009

Upp som en sol och ned som en pannkaka

Det kan kort och gott summera min lydnadstävling i Filipstad igår. Ellen var snäll och följde med som ressällskap. Stackaren fick stå ut med en dyster Jeanette. Tack så mycket för att du följde med. Igår var det blandade känslor som vällde fram. Jag kan säga att det är många tankar som snurrat i mitt huvud...

Som sagt början var kanon och jag är superstolt över min lilla Sprätt. Eliten började med sitt i grupp. Han var med bra och fokuserad och lyssnade fint. När vi sedan står bakom boden får jag höra, bryt! Jag fattar inte vad hon menar men då har en hund gått fram till en annan och den sprang till sin matte. Jag är inte van att sådant händer i elit men tydligen. Hobbe hade suttit fint men blivit låg. Vi var två som satte om våra voffar. Hobbe ville inte sitta på den fläcken utan flög över den så jag bad tävlingsledaren att få byta och då satte han sig så fint. Vet inte om hunden innan kissat på sig eller vad men det gick inte att få Hobbe att sätta sig där. Hobbe satt bra även denna gången. Nosade lite när jag var på väg tillbaks, men jag är så stolt. Min lilla Sprätt satt fint inte en utan två gånger :) Det kunde inte bli bättre!! Sedan var det dags för plats och Hobbe hade legat så fint och inget tjuvande i uppsittet den här gången. Jag är helnöjd med gruppmomenen och jag var inte så nervös heller. Så denna del av tävlingen kändes kalas och jag kände mig strålande glad.

Hobbe kändes överladdad när jag värmde upp och det kändes bra inför start men sedan när vi ställde upp snett framför en kon så hände nåt. Han var inte med för fem öre. Det kändes som ett slag i ansiktet och jag försökte hjälpa honom med extra kommandon men det hjälpte inte och det blev inte bättre när vi gick fot rätt mot rutan. Vändningar, språngmarsch och stegförflyttningarna kändes kalas i alla fall men resten var katastrof. Tydligen hadde det inte sett så illa ut så de som titttade på förstod inte mina låga poäng, 5 i ff men jag förklarade alla mina kommandon. Dumrutan var inget vidare heller. Tävlingsledaren var mitt i dumrutan och smög fram i den och det var äckligt tyckte Hobbe. Jag försökte hjälpa honom med dk och så. Ställandet funka fint men sittet satt han och nosa och läggandet blev ett sitt i stället. Mellan alla moment så var det nosen i backen och ingen kontakt. Försökte verkligen jobba med honom men det gick inte. Nos, nos och åter nos mellan momenten. Kändes som vi inte var på samma planet och visst kanske det berodde på mig men det känns som vi är tillbaks på ruta ett igen där vi var tidigt i våras. Visst poängen var inte katastrofal men känslan mellan momenten och kontakten i mellan oss var botten. Visst har det hänt mycket men det kändes som vi var på rätt väg och så blir det så här. Det känns som vi har backat igen. Jag skiter i om vi nollar moment men jag vill ha en hund som vill och som är med mig annars kan det kvitta. Visst kanske det var som Kicki, tävlingsledaren sade när jag sade att hunden inte ville idag, att det såg ut som om det var jag som inte ville det, men det kanske det var också. Kanske jag borde ha brutit men jag ville verkligen försöka men kanske Hobbe kände av att min attityd blev sämre eller så hade vi bara en dålig dag, vad vet jag. Men det är så jä..a svårt att inte bli frustrerad när man inte når sin hund. Kanske är det mig det hänger på vad vet jag? Igår kände jag mig som världens uslaste förare som inte kan nåt! Nåt gör jag ju fel eftersom det blir så här. Det kanske är min inställning vad vet jag. Det känns grymt frustrerande det är något som är säkert. Jag går liksom bet och vet inte vad jag ska göra.

Vi fixade alla moment och det var inte igår så det känns ju bra även om momenten var av varierande karaktär. Vi vann på ynka 242 poäng. Visst poängen var bättre än vi haft på länge men det är inte det viktigt utan känslan och den fanns inte. Försöker ändå se det positiva av vår tävling och det var gruppmomenten, inkallningen och metallen var en klockren tia. Rutan är jag också nöjd med. Jag är också nöjd med apporterings dirr även om konskicket inte blev bra så hjälpte jag Hobbe så han fick med sig rätt apport.

Till helgen gör vi vår sista lydnadstävling för i år och då ska det fokuseras på att ha kul oavsett min hund och vad han gör. Det är svårt men jag ska försöka. Sedan tar vi nog en paus från lydnaden. Jag tror nog att vi båda kan behöva det. Just nu har jag börjat tvivla på min egen kapacitet och förmåga som hundtränare inom lydnaden.

Träffade Oslagbare Arn och hans matte. Kul att se dem. De gjorde många fina moment och attityden var den rätta.

Allt känns nog bättre imorn för då blir det faktiskt lite mer lydnad ;)

/God kväll

torsdag 22 oktober 2009

Utmanad

Jag har visst blivit utmanad av Hanna och ska komma på 7 saker om mig själv. Tja det var inte lätt men jag ska ge det ett försök :)

1. Jag gillar att vara ledig och det är jag imorn :) Semesterdagar är härligt, mmmm...
2. Har klippt lugg som jag inte haft sedan mellanstadiet.
3. Är rysligt rädd för stora, håriga spindlar.
4. Jag har på senare år blivit höjdrädd.
5. Har visst gått ned tre kg och fått bättre flås sedan sist som var för ett halvår sedan. Det kändes gött att höra på min hälsoprofil idag. Så tummen upp för mig idag!! :)
6. Gillar att baka men gör det allt för sällan.
7. Är mycket social och gillar att umgås med nära och kära. Jag skulle aldrig klara av att vara ensam för länge. Härligt att jag har både sambo, vänner och bror och mor också förstås. Inte att glömma mina härliga två fyrbentingar också.

Jag utmanar: Anette och Sanna på att göra det samma som ovanstående fast om er förstås ;)


Nu till lite härliga bilder som jag bara måste lägga in på våra voffar som Mia tog på vårt agilitypass på hbk den 7 oktober. Jag fick prova ta bilder på hennes voffar och det var skoj men ack så svårt att få till! ;)
Hobbe agility fokuserad!! :)
Flygande gunga...

Här kommer racern...
Han ser nästan lite scary ut lille Hobbesson. Här bråttom att svänga, ligger i svängarna :) Tur att han inte har körkort!! ;)


Här ser Snuto duto så himla glad ut!! "Agility ä joligt!!
" tycker även Snuto.


Äldre, stilig herre diggar denna sport starkt. Han ser vekligen så glad ut när han kör. Han ser inte ut som han vill pensionera sig direkt.

Här kommer Mias ena hund Mollie. Ser så härligt ut med all päls som fladdrar i vinden när hon hoppar.

Här kommer Flora, Mias andra voffe. Hon ser så flickig och söt ut.

Nej nu ska jag inta viloläge i soffan en stund innan jag drar iväg för lite hundträning med härliga hundvänners sällskap.

/Hej på dej!!

lördag 17 oktober 2009

Vi tränar på!!

Under veckan har det hunnits med flera träningar med fokus på framförallt lydnad, såklart har det hunnits med agility också ;) Ni känner väl mig! Tack Sanna för kommenderingshjälpen och sällskapet. Vi har tränat både uppe på Krp och på Kbk. Vi tränade på bla. rutan,ff, apportering och vittring såklart. Ff i dumrutan är han så himla het. Sist fick jag sätta på honom ett kortkoppel för att lära om vart vi faktiskt går. Det är ju inte tänkt att jag ska ha svansen i handen heller. I agilityn så övade vi kf på A:et och på svåra slalomingångar.

För er som inte vet så inhandlade vi en ny bil förra helgen, en peugeot 406. Den känns som värsta lyxåket jämfört med den gamla trotjänaren passaten med stötdämpare som var helt slut. Så nu kan jag åka bekvämt över gupp igen :) Vägen hem var inte så skoj efter att vi köpt bilen. Vi fastnade i bilkö pga en olycka men det verkade som föraren klarat sig med lindrigare skador för han kom gående med nackkrage. Bilen och släpet var det visst värre med. Hela högersidan var pöntade på dem båda. Någon som kört för fort med sitt släp kanske??

Jag har också hunnit med en tur till frisören. Det var inte en dag för tidigt!! Det är ju nästan så man sitter och skäms när man sitter där framför spegeln och ser den sletna kalufsen. Gör nåt snälla!! Så nu har jag lugg igen. Det är något jag inte haft sedan mellanstadiet, men det känns kul med lite förändring.

Igår kväll styrde vi bilen mot Forshaga för att vara lite sociala med några vänner. Vi tölade, käkade pizza och såg på film. Det var mycket trevligt. Voffarna dumpade vi hos mamma och det var skönt att de slapp va ensamma för det känns inte bra när man varit borta en heldag att lämna dem. De hade såklart haft det bra där med.

Nu i helgen har vi inget inplanerat och det ska bli så skönt att bara ta dagarna som de kommer och göra det vi känner för.

/Hej på er

måndag 12 oktober 2009

Inte den här gången heller!!

Denna gången har vi tävlat på hemmaklubben och jag tyckte inte det kändes någon skillnad faktiskt. Det är kanske möjligt. Det var många välkända ansikten som skulle tävla.

Hur gick det då för oss. Nä inte den här gången heller!! Det börjar kännas som en ständigt återkommande fras. Det är kanske som Catrin sade igår att det inte är meningen. Kanske är det jag som vill så mycket så det sätter käppar i hjulet för oss. Jag vet faktiskt inte!! Men under resans gång eller alla eltitävlingars gång så lär vi ju oss faktiskt alltid något från gång till gång. Nerverna blir bättre och bättre. Snart kanske jag inte är nervös alls, eller kanske lite bara!! ;)

Jag tänkte börja med det jag är nöjd med under tävlingen!!
Sitt i grupp gick kalas trots att vi hamna bredvid en kon som Hobbe satt fixerad vid. Han satt fint hela vägen!! Så där är jag helnöjd. Platsen gick bra fram till jag kom tillbaka då flög han upp så glatt. Tror det var en grabb som hade hög förväntan på belöningen och kanske en matte som råka snegla på honom. Denna miss är inget jag grävde ned mig för, men jag tyckte poängen var lite ynklig. En femma trots att han låg hela tiden fram till missödet när jag var tillbaks bredvid honom. FF kändes idag mycket bättre än det brukar. En något stel förare fortfarande men bitvis gick Hobbe grymt bra och jag hade tom tid att le och känna det så vi tar små, små steg i rätt riktning även om det i min meningen går alldeles för långsamt framåt.. :) Men vi går ju inte bakåt iallafall!! ;) Dumrutan var för het på foten så han låg lite väl långt fram men skiftena var fina och idag hjälpte jag honom med ett dk i sittet. Inkallningen var bra en något sned halt bara!! Dagens höjdpunkt var vittringen!! Vi satte den. En något nervös matte letade febrilt efter sin autograf och äntligen där var den. En välförtjänt åtta. YYeess äntligen funkar det på tävling också!! Skönt om all träning nu har givit resultat!! Fjärren tänkte matte på sina kommandon och han fixade det kalas!!


Dagens bottennapp:
Rutan, apportering med dirr. och nästan gult kort :( Ja rutan var katastrof. Han springer förbi kon fast jag ger honom kommando och sedan försöker jag styra dit honom men det var svårt. Vet inte om han trodde det var apportering eller om han trodde han skulle springa till spånet. När jag sedan skulle skicka honom till rutan springer han helt fel och ut till något som ligger i gräset, en pinne eller nåt. Hobbe såg helt enkelt inte rutan. Detta kändes riktigt surt när det hade gått så bra fram till dess. Detta moment vet jag att han kan bara jag stoppar honom i rutan i rätt tid. Så jag blev både snopen och dyster efter detta. Innan jag ska göra nästa moment apportering med dirr. Så klagar domaren på att jag får gult kort om jag inte har hunden vid sidan mellan momenten. För er som känner oss vet att jag har nog att jobba med ändå. Jag tänker inte sätta mer krav på min hund som jag nu äntligen börjar få en bra attityd på genom i stort sett hela programmet. Däremot så satte eller lade jag honom efter att jag belönat istället för att han inte skulle springa runt så. Så mycket spring tyckte jag inte att det var men det störde väl tydligen honom. Jag förstår domaren men samtidigt så känner jag min hund och han är svår att hålla hos mig när vi inte får ge belöningar. Det blev ju extra mycket efter en misslyckad ruta. Suck inte bästa upplägget för nästa moment. Hobbe springer ut till kon men är inte rätt vänd så när jag skickar honom drar han åt det håll han står, nämligen vänster men han ska till höger. Efter flera dirringeringar så kommer han in med rätt apport. Detta moment blev lite fel för båda efter tidigare konskick till rutan som blev så fel. Kanske hade jag kunna ställa om honom vid kon men jag vågade inte riktigt eftersom jag var rädd att göra honom ännu mer förvirrad. Han hade ju faktiskt sprungit ut till kon men stod inte vänd åt mig som jag ville. Så detta får vi ta med oss och tänka på och jobba med. Både rutan och apporteringen vet jag ju att han kan så det var kanske bara osis att det inte gick just då. Kan inte hjälpa att bli lite dyster.

Det känns ibland som om vi aldrig kommer att lyckas med det där första prisen och tror nog att det är just de tankarna som gör att det inte går. Istället för att kunna ha den inställningen att bara ha kul och låta det komma när det gör det. Något som jag har lärt mig är att alltid försöka hitta några saker jag är nöjd med trots allt. Ibland är det bra med någon som hjälper en att se de sakerna och påminna en om det. För efter en tävling är jag duktig på att se allt som gick dåligt och vem gagnar det?? Försöker då tänka på Heidis kloka inlägg som var så passande som gick något i stil med. Oavsett hur det går på tävlingen så tycker sambon om en ändå, man får mat på bordet och ens vänner slutar ju inte umgås eller tycker illa om en för det. De gläds ju åt ens framgångar och stöttar en i sina motgångar. Så bara så ni vet så uppskattar jag att jag har er och att ni finns!!!

Stort grattis till alla duktiga hemmaekipage som gjorde fina insatser under gårdagens tävling!!!

lördag 3 oktober 2009

Vovvi satt fint!!

Idag har jag varit och tävlat lydnad i Sunne. Sanna var snäll och följde med som sällskap både mentalt och socialt. Det uppskatta jag! Tack för att du följde och fick mig att se allt från en positivare synvinkel :) Som ni redan har förstått så räckte inte poängen hela vägen pga två nollor men jag är nöjd ändå. Det kändes ändå som en stor vinst att min lilla skrutt satt så fint i sitt i grupp och när jag var på väg tillbaka så hade han tom öronen fram och satt då fint och rakt. Alla ni som känner oss vet hur mycket vi jobbar med detta så i mina ögon har vi vunnit redan där!! Hade vittringen fungerat också så hade jag gått hem och firat stort. Nerverna blir bättre och bättre även om jag fortfarande inte kan förbereda höger svängar i ff.

Hur gick det då:


sitt i grupp: 10p
plats: 10 p, skönt inga dk:n behövdes den här gången. duttig kille!
fritt följ: 8.5 p. Är supernöjd med språngmarschen och vändningarna på stället. De brukar vara tröga men fungerade kalas nu. FF kändes bra förutom mina högersvängar men det är mattes fel.
Dumrutan: 0p Han gjorde ett kalas ställande men sedan blev han störd av folk och hans matte hjälpte honom inte med något dk och lät inte som hon brukar så på sitt så stod och på ligg så satt han. Fy på mig, men då vet jag att jag måste göra det i lite jobbiga situationer. Lite het och nästan svansen i handen på foten. Nu vet jag hur du hade det förr Anette!! ;) Detta moment vet jag att vi kan men jag sjabbla bort det. Dumma mig!! :(
Inkallningen: 8.5 p. Det var ställandet domaren drog på och inget orda om, men momentet kändes bra och bra fart och lade sig fint och inga dkn den här gången :)
Rutan:8.5 p, när ska jag lära mig lita på hunden?? Ajja baja mig!! Flyttar om honom fast han är inne i rutan men från mitt håll så såg det ut som han hade två tassar ut. Men detta är tredje gången jag är där och petar och gör bort mig!! Så hädanefter ska jag lita på hunden!! Momentet i övrigt gjorde han kalas. Så de avdrag vi fick är helt och hållet mitt fel!
Apporteringen: 9 p, avdrag för tugg och det förstår jag för Hobbe ville knappt släppa apporten den spjuvern ;) Momentet fungerade kalas förutom tugg men i mina ögon så är det en skitsak!
Metall: 10 p, inget att orda om, Hobbe gjorde ett fint moment som jag är nöjd med. All träning
har givit resultat. Så tack Anette för dina tips om apporteringsträning!
Vittring: 0 p. Detta moment ger mig spunk!! Vad jag göra?? han tar upp rätt, släpper letar vidare... Sedan hittar han goa fläckar bakom pinnarna som han undersöker. Jag försöker hjälpa honom men det hjälper inte. Tiden går ut men han kommer in med två, en rätt och en fel. Det var det minsta pinnarna jag sett. Suck..
Fjärr: 7.5p, första ståskiftet blir det dk på och tydligen har han flyttat sig lite också. Annars var det bra skiften men återigen måste jag tänka på mina kommandon. Lite väl ivrig och inte lika på rösten.

Allt som allt slutade vi på en delad 5.te plats med 230.5 p. Mina nerver blir bättre och bättre men jag måste lära mig att bli snabbare att hjälpa Hobbe när det blir svårt med dk:n och inte bli passiv. Kändes lite surt att om jag inte sjabblat mig så hade vi haft ett första pris. Nära, nära men ändå så långt borta. Fast ändå är jag mycket nöjd ändå när min skrutt satt så fint idag på gruppmonetet. Du är världens bästa hund ändå och Pluto också förstås!! :)

Efter tävlingen hjälpte Sanna mig med en vittring och nu gick det mycket bättre. Gick tillbaks till fler pinnar igen. Nu är det vittringsträning i mängder vi kommer att köra :) Skam den som ger sig!! Vi körde uppletande också med alla voffar och de skötte sig fint. Det märktes att jag inte kört särskilt djupa rutor förut men det var kul att prova. Jag fick vara elak tant till Misty och hon lyssnade bra och hon verka tycka om mig ändå :) Tack Sanna för en trevlig dag i Sunne!!Stort grattis till Kristina (2:a) och Lena (klassvinst) i elit i Sunne idag!! Nu är det bara hem och träna inför nästa tävling. Här ska mattes nerver ut och hårdtränas!!!! :)